Som vi tidigare skrivit om så hölls i oktober förra året, bara några veckor efter Trafiklabs lansering, TravelHack 2011 på Lindholmen, Göteborg. Intresset var stort, 76 utvecklare i 20 lag slöt upp för att på 24 timmar bygga nya, spännande tjänster som gör det lite lättare för resenärer att i vardagen resa mera hållbart. Som tävling blev eventet framgångsrikt med flera spännande tjänster och stort gensvar i sociala medier. Dessutom var utformningen av eventet en del av ett större forskningsprogram – ISET – där flera organisationer har gått samman för att tillsammans undersöka hur man baserat på öppen data och kreativa utvecklare kan underlätta att på olika sätt resa mer hållbart, ex. ställa bilen hemma någon dag i veckan och istället åka kollektivt, samåka, cykla eller gå. Artikeln har skrivits av Anders Hjalmarsson (som också var huvudansvarig för tävlingen) och Daniel Rudmark och presenterades på konferensen DESRIST i maj. Bidraget har genomgått double-blind peer-review och finns publicerat hos Springer. Tyvärr är den som så mycket annan forskning publicerad på ett sätt som kräver att man måste köpa den alt. ha ett användarkonto via ett universitet eller högskola för att kunna läsa den. Vi har dock lagt upp en working copy av artikeln som till stora delar överensstämmer med den publicerade artikeln.
Redan när projektet startade i början på 2010 började vi inom projektet fundera på om en tävling kunde vara ett sätt att kickstarta utvecklingen kring öppna trafikdata. Vi ville både få fram helt nya tjänster till resenärerna och se till att de hjälpte resenärerna resa mer hållbart. För att bättre förstå mekanismerna i en tävling och vad en sådan kan resultera i besökte vi två tävlingar i Sverige.
I september 2010 gick Codemocracy, ett 24-timmars Hackathon i centrala Stockholm. Det fanns två syften med tävlingen. Självklart skulle det vara en kul helg för programmerare att jobba med egna projekt och träffa andra med samma intressen. Men det var också ett tillfälle att visa på vad som faktiskt skulle kunna bli resultatet om man på allvar skulle satsa på en ökad öppen kring offentliga data. ISET genom Viktoriainstitutet var på plats och presenterade den data som då fanns tillgänglig och flera utvecklare nappade och byggde tjänster på trafikdata. Två väldigt spännande tjänster relaterat till hållbart vardagsresande var dels en tjänst som mashade bostadssök med pendelavstånd och kollektivt.se - som i realtid plottade ut bussarna i Malmö på en karta.
I mars 2011 besökte vi även Appening i Sundsvall. Tävlingen gick på Mittuniversitetet i Sundsvall och representanter från bl.a. Försäkringskassan, Riksantikvarieämbetet och Bolagsverket var där och presenterade sin data till tävlingen. Även från denna tävling kom flera spännande tjänster fram, ex. Avtryck (som hjälper till att guida besökare kring intressanta kulturminnesmärken) och FamilyDroid (en app för att kunna se sin familjs engagemang hos Försäkringskassan).
När vi i efterhand analyserade tjänsterna från tävlingarna blev vi rätt imponerade av det som en sådan tävling kunna innebära i form av nya och innovativa tjänster. Vi såg också ett antal utmaningar som vi behövde möta i ett Travelhack:
1) Tjänsterna var nästan uteslutande tekniskt väldigt spännande men i många fall skulle ett ökat tänk kring hur man kan öka värdet för slutanvändaren gjort dom ännu bättre.
2) Båda tävlingarna hade öppna data som bas men vi såg ett behov av fler ”verktyg” för att få fram bättre tjänster (ex. för att förstå vilka behov den typiska användaren har och se till att utveckla tjänster som hjälper till i vardagen)
3) Tävlingskriterierna var vaga vilket gjorde tävlingarna lite för ”öppna”. Med tydligare ramar för tävlingen trodde vi att man kunde öka chanserna för att få fram riktigt användbara tjänster.
Den första frågan var hur man kunde se till att den typiske användaren fanns med i resonmangen hos lagen. En forskargrupp från Chalmers som också ingår i ISET forskar bl.a. just på hur människors resande och hur de använder sig av trafikinformation. Baserat på en mängd intervjuer och annan data tog de därför fram ett antal personas som beskrev ett antal typiska användare, deras behov och livssituation och som deltagarna kunde använda under tävlingen.
Nästa fråga var hur man ex. kan se till hur stödja teamen i att öka värdet som tjänsten ger till användaren, hur tjänsten kan distribueras till en viss målgrupp och hur den skulle kunna finnas även efter tävlingen. Under ledning av Mats Williander på Viktoria gav man därför teamen tillgång till samt en crash-course i hur en Business Model Canvas kunde användas som stöd i detta.
Sen är givetvis även öppna data genom API:er den kanske viktigaste resursen – utan data inga tjänster. Därför kunde vi under tävlingen rada upp 19 API:er i trafiklab.se med koppling till hållbart vardagsresande och viktigt var att dessa även skulle finnas efter själva tävlingen.
Förutom de olika hjälpmedlen funderade vi mycket på hur man kunde se till att tjänsterna faktiskt underlättade hållbart resande. Eftersom kriterierna i de tidigare tävlingarna varit relativt öppna bestämde vi oss för att bli tydligare med vad som faktiskt krävdes för att vinna tävlingen. Bidragen skulle bedömas enligt olika kriterier som kopplade till målen (d.v.s det var som ansågs vara viktigt för att stödja hållbart vardagsresande). Det kunde ex. vara hur väl en tjänst mötte behoven hos resenärerna, hur lätt den var att använda och hur mycket jobb det skulle krävas av teamen efter tävlingen att få den klar. Även om kriterierna var viktiga så trodde vi inte det skulle räcka med bara dom. Dels ville inte vi sätta ramarna alltför tight och därmed krympa utrymmet för innovation alltför mycket och, kanske ännu viktigare, är ju en av de viktigaste anledningarna till att man kommer till t. ex. ett hackathon under en helg att man vill göra det man själv brinner för. Som en deltagare på Codemocracy träffande uttryckte sig ”här får jag komma upp från enterprise-träsket och andas”. Vi kompletterade därför tävlingskriterierna med ett antal frivilliga tillfällen till hjälp och coachning kring användarbehov, affärsmodeller och API:erna.
Så hur gick det? Vi hade två viktiga parametrar som vi ville utvärdera:
1) Att tjänsterna blev innovativa. Själva syftet med tävlingen var ju just att få fram helt nya tjänster så vi ville jämföra tjänsterna med det som redan fanns för resenärer i Västra Götaland. Av 20 bidrag var 17 appar till telefoner. Vi sökte därför fram alla appar i Apple AppStore , i Android Market (Google Play) och Windows Marketplace och jämförde med det som lämnats in. Och vi blev lätt förvånade när samtliga bidrag som lämnats in inte fanns före tävlingen. Vi hittade inte heller motsvarigheter till dom tre sista, webbaserade tjänsterna (en av de tre hade visserligen funnit som prototyp men var inte längre i drift).
2) Att tjänsterna stödde tävlingens syfte (d.v.s. hållbart vardagsresande) vilket var mer komplext att utvärdera. Vi undersökte de poäng som den expertjury satt på respektive bidrag utifrån kriterierna. Maximalt kunde varje lag få 1000 poäng och i snitt fick lagen ung. 600 poäng och de tre främsta mellan 800-900 poäng. Utifrån juryns poäng var vår bedömning att bidragen i större stödde syftet med hela tävlingen vilket även vann gehör hos de som granskat vår artikel.
Vad har vi då lärt oss från att arrangera TravelHack? Att man genom en tävling kan få fram så många spännande tjänster på kort tid och att tävlingens utformning påverkar resultatet. Att det är väldigt inspirerande att jobba med alla kreativa och engagerade utvecklare. Men också att vi behöver arbeta mer med hur tjänsterna faktiskt kan vidareutvecklas efter tävlingen och att prisutdelningen istället blir startskottet för vidare utveckling.
Lägg till ny kommentar